Nu ligger den där tvättad på lite sträckning, boleron jag lovade virka till dottern förra året. Virkning är inte min grej helt enkelt. Det är mycket svårare att få rätt masktäthet än när man stickar och jag får kramp i tummen. Att ta ut mönstret är ju lite kul förstås och det blir ju ingen katastrof när man gjort lite fel, inga maskor som löper när man repar upp, men ändå... stickning är mycket roligare.
Jag är ändå nöjd med denna bolero som passar dottern mycket bra. Beskrivningen kommer från Drops nr 99, men jag har valt att göra korta ärmar. Blev både snyggare och gick fortare. Garnet har jag bytt ut mot Drops Paris.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar